På vilket sätt borde språkliga rättigheter beaktas i upphandlingsförfarandet?

Vilka lagstadgade skyldigheter har tvåspråkiga upphandlande enheter att konkurrensutsätta sina tjänster på både finska och svenska och ge möjlighet för anbudsgivare att ge in anbud på båda nationalspråken? Det här är en relevant frågeställning, eftersom tvåspråkiga upphandlingsannonser är en ganska ovanlig syn på annonseringskanalen HILMA. Vad säger lagen om detta?

Enligt upphandlingslagens 68 § ska anbudsförfrågan, upphandlingsannonsen, inbjudan till anbudssökandena eller bilagorna till dem ange det eller de språk som anbuden ska avfattas på. Vid konkurrenspräglad dialog ska det eller de språk som används vid dialogen anges. Enligt paragrafen har den upphandlande enheten en mycket bred beslutanderätt i fråga om språket, så länge det språk som används anges i upphandlingsannonsen eller i de övriga upphandlingsdokumenten. Den upphandlande enheten har enligt paragrafen också rätt att besluta på vilka språk anbuden tas emot.

Språklagen reglerar individens språkliga rättigheter och myndigheternas skyldighet att ge betjäning på nationalspråken och att självmant tillgodose de språkliga rättigheterna. Enligt språklagen ska det allmänna i enlighet med grundlagen tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. I språklagen anges att myndigheterna i sin verksamhet ska främja användningen av båda nationalspråken och när omständigheterna kräver det ska det allmänna vidta särskilda åtgärder för att kulturella eller samhälleliga behov som gäller nationalspråken tillgodoses. En tvåspråkig myndighet ska, när denna tar kontakt med enskilda individer eller juridiska personer, använda deras eget språk, om myndigheten vet vilket det är eller utan oskäligt besvär kan få reda på det, eller använda både finska och svenska. Språklagen ger härmed tvåspråkiga myndigheter en skyldighet att tillgodose de språkliga rättigheterna i sin verksamhet.

I upphandlingslagens 101 § anges att nationella upphandlingsannonser ska publiceras på finska eller svenska. Enligt förarbetena till upphandlingslagen (RP 108/2016) ska anbudsförfrågan vid EU-upphandlingar avfattas på finska eller svenska eller något annat av Europeiska unionens officiella språk. Vad gäller EU-upphandlingar behöver alltså upphandlingsannonsens språk inte vara finska eller svenska, utan för dessas del har man ansett att det är viktigare att gynna upphandlingsmarknaden i hela EU och ge jämbördiga möjligheter för anbudsgivare i alla medlemsländer att delta, än att specifikt beakta Finlands nationalspråk finska och svenska. Upphandlingslagens grundprinciper enligt 2 § ska beaktas genom hela upphandlingsprocessen. Detta innebär bl.a. att upphandlande myndigheter ska behandla deltagarna i upphandlingsförfarandet på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Grundprinciperna bör tillgodoses även ifråga om språket.

Riksdagens ekonomiutskott har gett ett utlåtande om tillämpningen av språklagen vid offentlig upphandling. Ekonomiutskottet menar att de språkliga rättigheterna enligt språklagen i första hand ska uppfattas som enskilda individers rättigheter. I upphandlingsförfarandet är det företag eller sammanslutningar som deltar och inte enskilda individer. Den bestämmelse i språklagen som gäller myndigheters skyldighet att betjäna allmänheten på båda nationalspråken (23 §) ser inte heller direkt ut att tillämpas ifråga om offentliga upphandlingar. Tvåspråkiga myndigheter verkar inte enligt den paragrafen ha en direkt skyldighet att publicera upphandlingsannonsen på båda språken, eftersom språklagens bestämmelser gäller information som riktar sig mot allmänheten, medan upphandlingsannonsen i regel riktas mot en definierad målgrupp bestående av juridiska personer. Å andra sidan, har juridiska personer enligt språklagens 11 § i tillämpliga delar samma rätt som privatpersoner att använda sitt protokollspråk. Utöver detta har tvåspråkiga upphandlande enheter en skyldighet att beakta alla anbudsgivares jämlika möjlighet att lämna anbud, t.ex. genom att ge små privatföretag likvärdiga förutsättningar att delta. Därför skulle det vara skäl att tvåspråkiga myndigheter åtminstone delvis publicerade sina upphandlingsannonser på båda nationalspråken, eftersom de intressen som språklagen ämnar att skydda knappast kan anses bli tillgodosedda i fall en tvåspråkig upphandlande enhet kontinuerligt publicerar sina upphandlingsannonser endast på majoritetsspråket.

I rättspraxis har det endast i ett fåtal fall tagits ställning till språklagens bestämmelser i upphandlingsförfarandet. I avgörandet MAO 906/14 konstaterade marknadsdomstolen att ”upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan skall publiceras på båda nationalspråken, om detta är av väsentlig betydelse för att garantera alla potentiella anbudsgivare likvärdiga möjligheter att delta.” I avgörandet slog marknadsdomstolen fast att alla potentiella anbudsgivare inte hade haft likvärdiga möjligheter att delta i upphandlingsförfarandet och att upphandlingsannonsen borde ha publicerats både på finska och svenska eftersom upphandlingen omfattade terapitjänster även på Åland. Eftersom Åland är ett enspråkigt svenskt område i Finland så hade anbudsgivare på Åland satts i en sämre ställning än anbudsgivare i övriga Finland.

Även om upphandlingslagen ger de upphandlande enheterna stor frihet att besluta på vilket språk anbuden ska inlämnas, så bör alltså tvåspråkiga upphandlande enheter ändå fästa vikt vid att finsk- och svenskspråkiga företag ska ha jämbördig rätt att delta i anbudsförfarandet. Det är nödvändigt att tvåspråkiga myndigheter beaktar bestämmelserna i språklagen då de publicerar sina upphandlingsannonser. Det lönar sig därför att ge anbudsgivarna möjlighet att lämna in anbud på både finska och svenska för att garantera de båda språkgruppernas jämlika möjligheter att delta i upphandlingsprocessen. Då en tvåspråkig myndighet ämnar publicera en upphandlingsannons är det skäl att fundera en extra gång på om alla potentiella anbudsgivares språkliga rättigheter jämlikt tillgodoses i fall upphandlingsannonsen endast publiceras på majoritetsspråket.

Skrivaren är specialist, JM, HuK anja.hongelin@ptcs.fi.


Arkisto: På vilket sätt borde språkliga rättigheter beaktas i upphandlingsförfarandet?

PTCServices Oy

Käyntiosoite
Simonkatu 12 A 7
00100 Helsinki

Toimisto 050 541 8615
info@ptcs.fi
Y-tunnus: 1916929-5

Yhteydenotto

© 2018 PTCServices Oy